Den senaste tiden har vi konfronterats med en företeelse många av oss reagerat på med sorg och hat. Jag snackar ondska. Ondska kan förklaras på olika sätt och vi ägnar oss åt den i psykologin, sociologin, beteendevetenskapen och i religionen. Vi vill veta hur och varför. Vi spekulerar i ansvar, samhällets och individens.
På SvD:s ledarsida skriver Göran Skytte om företeelsen ondska. Han menar att vi inte längre kan skylla på samhället som enda ansvarig bärare av begreppet. Skytte tror på godheten som en mekanism hos människan och menar att det följaktligen också måste finnas en personlig ondska, om man utgår från lagen om alltings motsats. Godheten som ljus och ondskan som mörker, skriver han. För honom är ondskan en realitet och det må så vara.
Men innebär det nödvändigtvis att vi måste finna oss i den och acceptera den, att vi inte kan påverka förekomsten av den? Visst kan man betrakta mörkret som en motsats till ljuset, men jag är rädd att den bilden bara cementerar uppfattningen om ondskan som nåt nödvändigt ont och ofrånkomligt oföränderligt.
Istället tänker jag mig mörkret som avsaknad av ljus. Det som belyses förblir inte mörkt. Att belysa är också att öka möjligheten att medvetandegöra. Ett samhällsklimat som främjar medvetenhet och personligt ansvar skulle underlätta för oss som individer att göra våra val utifrån det som är gott, istället för det som inte är det. Att reagera kan vara en början. Att agera kan möjliggöra en förändring.
Läs även andra bloggares åsikter om ondska, Göran Skytte, SvD, personligt ansvar,
11 kommentarer
maj 10, 2008 kl 2:37 e m
Ja, vad säger man? Jag har ingen aning. Men däremot tror jag på att män, eftersom det generellt gäller dom, måste själva agera på nått vis. Jag har provat diskutera Amstetten med några killar o alla skjuter ifrån sig att mäns våld måste motverkas av män.
Tror det va M L King som sa att: Det stora problemet e inte dom onda människornas gärningar utan dom goda människornas tystnad.
Tycket det e ett fett bra citat.
Puss puss snuttan min.
maj 10, 2008 kl 2:53 e m
Så klokt du skriver… Önskar dig en fortsatt skön lördag. Kram
maj 10, 2008 kl 6:37 e m
Alla vi som står och ser på möjliggör ondskan.
Det står ofta “grannarna märkte inget” eller “En vanlig kille”
Var det så? Eller är det så att vi människor inte ser det som är hemskt, vi vill inte se helt enkelt.
När det gäller ondskefulla regimer vill inte männiksor tro att de är så illa som de verkligen är.
Vi måste öppna våra sinnen och ögon och hjälpa till att se, agera och vara medmänniskor.
maj 10, 2008 kl 7:57 e m
Ondska är för mig ett ord som för mig betyder att skulden för själva ondskan skulle ligga utanför indivders ansvar, # som nån annans/ samhällets fel. Felet skulle då som jag ser det, möjligen vara det att samhället har utvecklats till att göra individer “omyndigförklarade” ett snevridet sett att ” ta ett samhällsansvar” . Och ett korkat behov vi människor har att ge bort skuld. Det är märkligt, att skuld nödvändigtvis måste ges bort till nån annan. Varför inte bara kast ut den i tomma intet och istället ta ansvar för och lära oss saker av dunnhet och ondska?
Hmm…..blev det dår begripligt eller ?
Kram på dig!
maj 10, 2008 kl 10:09 e m
Visst kan vi förebygga och påverka förekomsten av ondska. Det är jag helt övertygad om. Dessvärre tror jag att få bort all ondska är omöjligt, men mycket av det vi ser idag går att förhindra. Men det krävs någonting av oss alla, att vi agerar. Handling är det enda som räknas. Det går inte att bara lägga över allt ansvar på någon annan hela tiden. Jag har ett ansvar som individ och som medmänniska.
Kramar till dig
maj 10, 2008 kl 11:25 e m
Så här definierar NE.se ordet ondska:
ondska [on`(d)ska] subst. ~n
ORDLED: ond-skan
• önskan att orsaka sina medmänniskor (andligt) lidande
Men det finns säkert många fler förklaringar på ordet. I alla fall tycker jag att onskan har många ansikten om man ser till denna definition! Själv tänker jag på filmen med samma namn. I den förekommer just den här sortens ondska. Självklart har vi alla ett ansvar. Att stå passiva gör oss inte mindre aktiva. Något att tänka på när det gäller mobbing och utanförskap…
Kram!
maj 11, 2008 kl 9:14 f m
Godhet/onska är den naivas sjuka syn på verkligheten. Alla dess värde är subjektiv. Vi skapar dom själva.
maj 11, 2008 kl 4:35 e m
Tittar in och säger HEJ MIN VÄN! och mina ögon fastnade vid det här inlägget. Jag kommer tillbaka så fort det blir deprimerande väder igen och läser in mig på vad jag missat.
Till det här inlägget vill jag säga att jag håller med dig i ditt resonemang. Vi får helt enkelt bli bättre på att sprida vårt ljus!
Många kramar till dig min vän.
maj 11, 2008 kl 10:38 e m
Jag har funderat mycket över det här. Ondskan, som jag tror på finns djupare hos vissa människor. Det finns alltid ett varför. Men att ta till psykisk störning varje gång ondskan används och lindra straff har jag svårt för. I vissa fall blir det så uppenbart att den psykiska störningen går att ifrågasätta och istället låta det bli ett personligt ansvar. Att just ondskan finns där.
maj 11, 2008 kl 11:56 e m
Det sägs att 1-3 % av befolkningen skulle uppfylla kriterierna för psykopati. Det vill säga att dom inte kan känna empati bland annat. På det planet så är det helt enkelt en neurologisk skada som resulterar i “ondska”.
maj 12, 2008 kl 7:41 f m
Alla:
Tack för era intressanta och utförliga kommentarer!